Bonus–malus-systemet är den svenska modellen för att styra fordonsskatt så att fler väljer bilar med lägre koldioxidutsläpp. Systemet har varit i kraft sedan 1 juli 2018 och påverkar i princip alla som köper en ny bil, oavsett om det gäller privatpersoner eller företag. Här får du en tydlig genomgång av vad det innebär, hur det fungerar och vad du som bilägare bör tänka på.
Grundidén bakom systemet
Namnet kommer från latin:
- Bonus betyder belöning.
- Malus betyder straff eller påföljd.
Tanken är att bilar med låga eller inga koldioxidutsläpp får en ekonomisk fördel (bonus), medan bilar som släpper ut mer koldioxid får högre skatt (malus). Målet är att minska utsläppen och påskynda övergången till mer miljövänliga fordon.
Så fungerar bonusdelen
När du köper en ny bil som har mycket låga koldioxidutsläpp kan du få en klimatbonus.
- Högst bonus ges för elbilar och vätgasbilar som har 0 gram CO₂ per kilometer.
- Även laddhybrider kan få bonus, men beloppet är lägre och minskar ju högre utsläppen är.
- Bonusen betalas ut från Transportstyrelsen cirka sex månader efter att bilen registrerats.
Observera att bonusens storlek har förändrats flera gånger sedan systemet infördes, och regeringar kan justera nivåerna även i framtiden.
Så fungerar malusdelen
Malus är den förhöjda fordonsskatt som drabbar bilar med högre utsläpp.
- Gäller nya bilar som tas i trafik första gången.
- Under de tre första åren efter registrering får bilen en förhöjd skatt, därefter gäller ordinarie fordonsskatt.
- Malusen beräknas främst utifrån bilens koldioxidutsläpp per kilometer enligt WLTP-testcykeln – ju högre utsläpp, desto högre skatt.
Detta gör att bilar med traditionell bensin- eller dieselmotor, särskilt större SUV:ar och transportbilar, ofta får en betydligt högre årlig skatt de första tre åren.
Vilka fordon omfattas
- Personbilar klass I och II (husbilar)
- Lätta lastbilar och lätta bussar som registrerats efter 1 juli 2018
Äldre bilar, eller de som registrerades före systemets start, påverkas inte retroaktivt.
Ekonomiska konsekvenser
- För elbilsköpare kan bonusen minska inköpskostnaden med tiotusentals kronor.
- För bilar med höga utsläpp kan malusen innebära flera tusen kronor extra i fordonsskatt varje år under de tre första åren.
Därför har systemet stor betydelse för den totala ägandekostnaden och är en viktig faktor vid val av bil.
Kritik och förändringar
Bonus–malus har både hyllats och kritiserats:
- Förespråkare menar att det påskyndar övergången till el och laddhybrider.
- Kritiker anser att det kan slå hårt mot hushåll och företag på landsbygden som är beroende av större bilar.
- Reglerna och beloppen har justerats flera gånger, vilket gör att man bör kontrollera aktuella nivåer hos Transportstyrelsen innan köp.
Tips inför bilköp
- Räkna på helhetskostnaden: Ta med fordonsskatt, försäkring, service och eventuella bränslekostnader i kalkylen.
- Kontrollera aktuella regler på Transportstyrelsens webbplats, då bonus- och malusbelopp kan ändras från år till år.
- Tänk långsiktigt: Efter tre år sjunker malusen, men driftskostnaderna för en bränsletörstig bil kan ändå vara höga.
Sammanfattning
Bonus–malus-systemet belönar nya bilar med låga utsläpp genom klimatbonus och straffbeskattar bilar med höga utsläpp via en förhöjd fordonsskatt under de första tre åren. Syftet är att styra bilköpare mot mer miljövänliga alternativ. När du planerar att köpa bil är det därför klokt att noggrant räkna in både eventuell bonus och den förhöjda skatten i bilens totala ägandekostnad.
