Det kan upplevas märkligt, men Kronofogden kan i vissa situationer utmäta en bil även när någon annan säger sig vara ägare. Förklaringen ligger i hur svensk utsökningsrätt fungerar i praktiken: vid en utmätning måste Kronofogden snabbt kunna bedöma om en tillgång ska anses tillhöra den skuldsatte, och för bilar spelar den faktiska kontrollen över bilen ofta stor roll.
Utgångspunkten: bilen får utmätas om den tillhör den skuldsatte eller ska anses tillhöra den skuldsatte
Regeln i utsökningsbalken är att lös egendom får utmätas om det framgår att den tillhör gäldenären, eller om gäldenären enligt lag ska anses vara ägare. En central del är den så kallade besittningspresumtionen: om den skuldsatte har egendomen i sin besittning anses den skuldsatte vara ägare, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan.
I bilsammanhang beskriver Kronofogden besittning förenklat som att man använder bilen eller har möjlighet att använda den som sin egen.
Varför registrerad ägare inte alltid avgör saken
Många utgår från att den som står som registrerad ägare “äger” bilen juridiskt. Kronofogden är tydliga med att uppgiften om registrerad ägare inte är ett bevis på äganderätten och att det i vissa fall räcker att bilen finns hos den skuldsatte för att Kronofogden ska anse att bilen tillhör den personen och därför kunna utmäta den.
Det betyder inte att Kronofogden “struntar” i vem som äger bilen, utan att registreringen bara är en del av underlaget och att den praktiska situationen vid utmätningen kan väga tungt.
Hur själva utmätningssituationen kan se ut
Typiskt uppstår frågan när Kronofogden påträffar bilen hos eller i anslutning till den skuldsatte, till exempel vid bostaden, på en uppställningsplats eller vid ett kontrolltillfälle. Om bilen då framstår som disponerad av den skuldsatte kan Kronofogden utgå från att bilen ska anses tillhöra den skuldsatte, om det inte framgår att den tillhör någon annan.
En viktig nyansering är att besittningsfrågan inte alltid kan avgöras enbart genom att se vem som kör. Högsta domstolen har nyligen betonat att man också måste pröva om någon annan samtidigt har bilen i sin besittning och att bedömningen ska utgå från de omständigheter som kan konstateras vid utmätningen. I det fallet ansågs bilen vara i gemensam besittning.
Om du äger bilen men någon annan med skulder använder den – vad blir avgörande?
När en tredje person säger “bilen är min” är huvudfrågan om det vid utmätningen framgår att bilen faktiskt tillhör tredje man. Om bilen är i den skuldsattes besittning hamnar bevisbördan i praktiken ofta på tredje man, vilket även framgår av rättsliga sammanställningar och vägledningar.
I praktiken tittar man ofta på samlad bevisning och omständigheter som visar vem som haft den ekonomiska och faktiska rådighet som normalt följer av ägande. Kronofogden beskriver generellt att de gör en bedömning av om bilen tillhör den skuldsatte och att besittning kan vara tillräckligt för deras initiala bedömning.
Vad händer om bilen ändå utmäts och du anser att det är fel?
Om Kronofogden fattar beslut om utmätning finns det etablerade vägar att få det prövat. Du kan begära rättelse hos Kronofogden och du kan överklaga beslutet till tingsrätten. Överklagandet ska lämnas in till Kronofogden, som skickar det vidare.
Kronofogden anger också att ett överklagande av ett utmätningsbeslut normalt måste ha kommit in inom tre veckor från att du fick del av beslutet.
