När en person med skulder i Sverige misstänks ha pengar eller egendom i andra länder kan Kronofogden använda flera metoder och internationella samarbeten för att hitta dessa tillgångar. Det är en mer komplicerad process än att utmäta tillgångar i Sverige, men det finns etablerade vägar.
1. Uppgifter från den skuldsatte själv
I samband med en utredning måste den skuldsatte lämna en så kallad tillgångsredogörelse. Där ska man uppge alla tillgångar, även de som finns utomlands. Att lämna oriktiga uppgifter kan leda till straffansvar för osann försäkran.
2. Tips från borgenärer och andra myndigheter
Fordringsägare, advokater eller andra som känner till att det finns utländska tillgångar kan tipsa Kronofogden. Även svenska myndigheter, som Skatteverket, kan lämna information de fått genom skatteutredningar eller internationellt informationsutbyte.
3. Internationella avtal inom EU
Inom EU finns särskilda direktiv och förordningar som gör att svenska myndigheter kan begära hjälp från motsvarande myndigheter i andra medlemsländer. Exempel är EU:s förordning om europeiskt beslut om kvarstad och indrivning av fordringar. Via dessa kan Kronofogden begära uppgifter om bankkonton och tillgångar i andra EU-länder.
4. Samarbete med nordiska länder
Mellan de nordiska länderna finns ett nära samarbete genom den så kallade nordiska verkställighetslagen. Den gör det enklare att både spåra och utmäta tillgångar i grannländer som Norge, Danmark, Finland och Island.
5. Skatteavtal och informationsutbyte
Sverige har skatteavtal med många länder som innehåller regler om informationsutbyte. Genom dessa kan Kronofogden, ofta via Skatteverket, få uppgifter om bankkonton, fastigheter eller andra tillgångar utomlands.
6. Internationella indrivningsavtal utanför EU
Även utanför EU kan Sverige ha avtal om ömsesidig indrivning av skulder. Dessa avtal varierar mellan länder men kan ge Kronofogden möjlighet att både spåra och utmäta egendom.
7. Samarbete med banker och finansinstitut
När ett utländskt konto är känt kan Kronofogden via motsvarande myndighet i det aktuella landet begära att banken lämnar information och spärrar tillgångar, förutsatt att landet har ett avtal om rättslig hjälp.
8. Egen utredning och öppna källor
Kronofogden kan också använda öppna källor, som utländska fastighetsregister, offentliga bolagsregister och annan allmänt tillgänglig information för att spåra tillgångar.
9. Processen tar längre tid
Att få fram information och utmäta tillgångar i andra länder är ofta tidskrävande. Varje land har egna regler, och i länder utan avtal med Sverige kan det vara mycket svårt att driva in skulder.
10. Den skuldsattes skyldigheter
Även om processen är mer komplicerad är den skuldsatte alltid skyldig att redovisa alla tillgångar. Att undanhålla uppgifter kan leda till straffrättsliga påföljder och göra det lättare för Kronofogden att motivera ytterligare åtgärder.
Kronofogden får alltså reda på tillgångar i utlandet genom en kombination av lagstadgade krav på den skuldsatte, tips, internationella avtal och myndighetssamarbeten. Ju mer omfattande avtalen är med det aktuella landet, desto effektivare kan Kronofogden spåra och utmäta utländska tillgångar.
