En betalningsanmärkning uppstår inte bara för att du är sen med en räkning. Det krävs en hel juridisk process innan uppgiften registreras. Här är stegen som leder fram till att en anmärkning hamnar i kreditupplysningsföretagens register.
1. En skuld förblir obetald
Allt börjar med att du inte betalar en faktura eller skuld i tid. Företaget som ska ha betalt skickar vanligtvis en påminnelse och kan sedan lämna ärendet till inkasso.
2. Inkasso utan resultat
Om du fortfarande inte betalar kan fordringsägaren ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Det är ett formellt kravbrev där du uppmanas att antingen betala skulden eller bestrida kravet.
3. Du betalar inte eller bestrider inte
För att en betalningsanmärkning ska uppstå måste du varken betala eller protestera inom den tidsfrist som står i Kronofogdens brev. Bara att vara sen med en betalning räcker alltså inte – du måste även låta bli att agera när myndigheten skickar betalningsföreläggandet.
4. Kronofogden meddelar utslag
Om du inte reagerar meddelar Kronofogden ett utslag – ett beslut som fastställer att skulden finns och ska betalas. Det är först nu som kreditupplysningsföretagen kan registrera en betalningsanmärkning.
5. Kreditupplysningsföretagen registrerar
Det är inte Kronofogden som sätter anmärkningen. Företag som UC, Creditsafe eller Bisnode hämtar uppgifterna från Kronofogdens offentliga beslut och lägger in dem i sina register. Det är dessa register banker, hyresvärdar och andra aktörer tittar i när de gör en kreditupplysning.
Om ärendet går till tingsrätten
Har du bestridit kravet kan företaget välja att ta ärendet till domstol. En betalningsanmärkning kan då uppstå om tingsrätten dömer att du ska betala och du inte följer domen, eller om du uteblir och domstolen meddelar en tredskodom.
En betalningsanmärkning kräver alltså både en obetald skuld och att du inte agerar när Kronofogden eller domstolen kallar. För privatpersoner ligger den kvar i kreditupplysningsregistren i tre år, för företag i fem år, oavsett om skulden senare blir betald.
