När flera personer döms för ett brott som orsakat ekonomisk skada kan de i domen få solidariskt betalningsansvar för skadeståndet. Det är en juridisk ordning som ska garantera att brottsoffret får hela ersättningen – även om en eller flera av de dömda inte kan betala sin del.
Vad innebär solidariskt betalningsansvar
Solidariskt betalningsansvar betyder att var och en av de dömda svarar för hela skadeståndsbeloppet, inte bara för en viss andel. Brottsoffret (målsäganden) kan alltså kräva hela skadeståndet från en enda av de dömda. När den personen har betalat mer än sin ”andel” får hen i sin tur kräva de andra på deras del.
Exempel: Tre personer döms för en gemensam misshandel som leder till 90 000 kronor i skadestånd. Brottsoffret kan kräva hela beloppet från en av dem. Den som betalar kan sedan vända sig till de andra två för att få tillbaka deras del – det kallas regress.
Lagstöd
Regeln finns i 6 kap. 4 § skadeståndslagen (1972:207). Domstolen anger i domen att de tilltalade har solidariskt ansvar. Det är standard när flera personer tillsammans orsakat samma skada, till exempel vid:
- misshandel eller rån som lett till personskada
- skadegörelse eller brand
- gemensamt bedrägeri
Regressrätt – att kräva medansvariga
Den som betalat mer än sin andel kan kräva de andra på deras del genom regresskrav. Om de inte betalar frivilligt kan man vända sig till Kronofogden eller domstol. För regresskrav gäller den allmänna preskriptionstiden på tio år, räknat från dagen då du betalade mer än din del.
Konsekvenser för den dömde
- Du kan bli skyldig att betala hela skadeståndet även om du bara hade en liten del i brottet.
- Att de andra dömda inte kan betala fritar inte dig från ansvar gentemot brottsoffret.
- Om du betalat mer än din andel är det du som måste driva regress mot de andra.
Viktiga skillnader mot ett vanligt skuldförhållande
Till skillnad från en vanlig privat skuld är skadeståndet en del av domstolens påföljd i brottmålet. Kronofogden kan driva in beloppet genom löneutmätning eller utmätning av egendom, men det är alltid den enskilt betalningsansvarige som måste begära regress mot de andra.
I brottmål är alltså solidariskt betalningsansvar ett sätt att säkra brottsoffrets ersättning – men det innebär också att varje dömd person kan tvingas betala hela skadeståndet, oavsett hur stor del av skadan man själv orsakat.
