Om en person döms att betala skadestånd till ett brottsoffer men saknar pengar eller tillgångar uppstår frågan: vem ser till att brottsoffret ändå får sin ersättning? I Sverige finns flera vägar som kan säkra att målsäganden får betalt – men skulden försvinner inte för den dömde.
1. Först försöker man driva in pengarna från den dömde
Efter att domen vunnit laga kraft ska den dömde betala skadeståndet till brottsoffret. Betalar han eller hon inte frivilligt kan brottsoffret, eller dennes försäkringsbolag, vända sig till Kronofogden. Kronofogden kan:
- göra löneutmätning, där en del av inkomsten dras varje månad,
- besluta om utmätning av egendom, till exempel bil, pengar på bankkonto eller andra värdesaker.
Detta är det första steget – att försöka få betalt direkt från den som är dömd.
2. Brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten
Om den dömde inte kan betala och det inte finns några tillgångar att utmäta kan brottsoffret ansöka om brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. Det är ett statligt skydd som ger ersättning när skadeståndet inte kan betalas.
- Brottsoffermyndigheten prövar ansökan och betalar ut ersättning om villkoren är uppfyllda.
- Myndigheten övertar sedan fordran – det vill säga att staten tar över skulden.
3. Den dömde är fortfarande skyldig staten
Även om brottsoffret får sina pengar från Brottsoffermyndigheten försvinner inte skulden för den dömde. Skulden flyttas bara – från brottsoffret till staten.
- Brottsoffermyndigheten kan sedan driva in skulden genom Kronofogden på samma sätt som brottsoffret hade kunnat göra.
- Ränta och kostnader kan fortsätta att läggas på skulden tills den är betald.
4. Försäkringsbolag kan ibland täcka kostnader
I vissa fall kan brottsoffrets egen försäkring (till exempel hemförsäkring med överfallsskydd) betala ut ersättning. Då tar försäkringsbolaget över fordran på den dömde och kan i sin tur försöka driva in skulden.
Viktigt att komma ihåg
- Skulden försvinner aldrig bara för att brottsoffret får ersättning från staten eller ett försäkringsbolag. Den dömde är fortfarande betalningsskyldig – nu gentemot den som betalat ut ersättningen.
- Skadeståndet preskriberas normalt först efter tio år, men varje kravbrev eller indrivningsåtgärd räknas som preskriptionsavbrott och gör att en ny tioårsperiod börjar.
Sammanfattningsvis: Om den dömde inte kan betala skadeståndet kan brottsoffret få pengar från Brottsoffermyndigheten eller ibland sitt försäkringsbolag. Men skulden lever vidare och den dömde förblir skyldig – nu till staten eller försäkringsbolaget – tills skadeståndet är betalt eller preskriberat.
