När Kronofogden beslutar om löneutmätning dras en del av din inkomst direkt innan lönen betalas ut. Men du har alltid rätt att behålla tillräckligt för att klara nödvändiga utgifter. Den summan kallas förbehållsbelopp.
Förbehållsbeloppet – din skyddade del av inkomsten
Förbehållsbeloppet är det belopp som Kronofogden räknar fram och som du får behålla varje månad. Det ska täcka normala levnadskostnader som mat, kläder, hygien, el och andra nödvändiga behov. Beloppet består av två delar:
- Normalbelopp – en schablonsumma som bestäms årligen och är olika för ensamstående, sammanboende och barn.
- Boendekostnad – din faktiska kostnad för bostaden, till exempel hyra eller ränta på bolån, som läggs ovanpå normalbeloppet.
Exempel på normalbelopp
Beloppen justeras varje år. De varierar beroende på hushållets storlek – ensamstående vuxna, sammanboende och barn har olika nivåer. Normalbeloppet ska räcka till vardagliga utgifter som mat, kläder, telefon och försäkring.
Extra kostnader kan räknas in
Om du har nödvändiga utgifter som ligger utanför normalbeloppet kan du be Kronofogden att ta hänsyn till dem. Det kan till exempel vara:
- Resor till och från arbetet om de inte täcks av arbetsgivaren
- Särskilda medicinska kostnader
- Underhållsskyldighet för barn som inte bor hos dig
Du behöver kunna visa kostnaderna med kvitton eller andra underlag.
Så dras pengarna
När förbehållsbeloppet är fastställt dras resten av inkomsten automatiskt av arbetsgivaren eller den myndighet som betalar ut ersättningen, till exempel Försäkringskassan eller A-kassan. Denna del skickas till Kronofogden som fördelar pengarna till den som ska ha betalt.
Om inkomsten förändras
Förändras din inkomst, boendekostnad eller familjesituation kan du begära omprövning så att förbehållsbeloppet justeras. Det är viktigt att snabbt meddela Kronofogden om du får högre hyra, ändrade reskostnader eller om ett barn flyttar in eller ut.
Viktigt att agera i tid
Ju tidigare du lämnar uppgifter om dina faktiska kostnader, desto mer träffsäkert kan Kronofogden räkna ut hur mycket du får behålla. På så sätt undviker du att för lite pengar blir kvar för dina nödvändiga levnadsutgifter.
