När en domstol beslutar om skadestånd i samband med ett brottmål innebär det att den dömde är skyldig att ersätta brottsoffret (målsäganden) för den skada som brottet orsakat. Här följer en genomgång av vad som händer från det att domen vunnit laga kraft tills skadeståndet är betalt – eller drivs in med hjälp av myndigheter.
Domstolen fastställer skadeståndet
I samband med brottmålet beslutar tingsrätten både om eventuell påföljd (t.ex. fängelse, böter) och om skadestånd. Domen anger exakt hur mycket som ska betalas, till vem, och om flera dömda har solidariskt betalningsansvar – vilket betyder att brottsoffret kan kräva hela beloppet från vilken som helst av de dömda.
Betalning direkt till målsäganden
När domen vunnit laga kraft ska den dömde betala skadeståndet direkt till brottsoffret, oftast enligt de betalningsuppgifter som framgår av domen eller via målsägandens juridiska ombud. Betalningen bör ske inom den tidsfrist som anges i domen för att undvika indrivning.
Om skadeståndet inte betalas i tid
Betalas inte skadeståndet frivilligt kan målsäganden (eller brottsoffrets försäkringsbolag om det täckt skadan) vända sig till Kronofogden. Myndigheten kan då inleda utmätning, vilket innebär att:
- en del av den dömdes lön dras varje månad (löneutmätning)
- egendom kan säljas, exempelvis bil, värdesaker eller pengar på bankkonto
Kronofogden kan dock inte sätta någon i fängelse för att skadeståndet inte betalas.
Brottsskadeersättning från staten
Om den dömde saknar betalningsförmåga kan brottsoffret ansöka om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten. Om ansökan beviljas betalar staten ut ersättningen till målsäganden.
När staten betalat ut brottsskadeersättning övertar den fordran – skulden flyttas alltså från brottsoffret till staten. Den dömde är fortfarande skyldig att betala, men nu till Brottsoffermyndigheten.
Regress mellan flera dömda
Om flera personer dömts solidariskt kan målsäganden kräva hela beloppet från en av dem. Den som tvingas betala mer än sin andel kan sedan kräva de andra på deras del – detta kallas regress.
Preskription av skadestånd
Skadestånd som dömts ut i brottmål preskriberas normalt efter tio år, men varje kravbrev eller indrivningsåtgärd räknas som ett preskriptionsavbrott. Då börjar en ny tioårsperiod, vilket innebär att skulden i praktiken kan bestå i många decennier.
Att få skadestånd efter en dom är alltså en process som kan involvera både Kronofogden, Brottsoffermyndigheten och i vissa fall försäkringsbolag. Brottsoffret är skyddat genom dessa mekanismer, men för den dömde kan skulden bli kvar mycket länge – även om han eller hon saknar möjlighet att betala direkt.
