Allt fler fordon i Sverige registreras på personer som egentligen inte använder dem. Det kan handla om familjemedlemmar, vänner eller till och med helt ovetande personer. Fenomenet kallas ofta ”målvaktsupplägg” – och det har vuxit till ett stort samhällsproblem som påverkar både myndigheter, kommuner och privatpersoner.
Så fungerar upplägget
Upplägget är i grunden enkelt: någon som har skulder, betalningsanmärkningar eller riskerar utmätning registrerar sitt fordon på en annan person. På pappret ägs bilen, motorcykeln eller lastbilen av den personen – men i verkligheten används den av den skuldsatta.
Genom att skriva över fordonet försöker man undvika att Kronofogden ska kunna ta det i beslag. I vissa fall sker det med medveten hjälp av en bekant, men ibland skrivs fordon över på personer som inte ens vet om det. Sådana falska registreringar kan leda till stora problem för den som ofrivilligt står som ägare.
Målvakter – en växande gråzon
Begreppet målvakt används för att beskriva en person som står som registrerad ägare till ett eller flera fordon, ofta utan att faktiskt äga eller använda dem. I vissa fall står målvakter registrerade på tiotals eller till och med hundratals fordon.
Målvaktssystemet utnyttjas för att undvika böter, parkeringsavgifter, trängselskatt och – inte minst – Kronofogdens utmätningar. Myndigheten har under de senaste åren identifierat tusentals fordon som medvetet registrerats på personer utan ekonomisk förmåga att betala skulder eller skatter.
Konsekvenser för samhället
Fordon på fel ägare innebär stora kostnader för samhället. Kommuner får svårt att driva in parkeringsskulder, staten förlorar fordonsskatt och försäkringsbolag får problem när det är oklart vem som faktiskt kör fordonet.
Det leder också till trafikrisker. Fordon som används av personer utan körkort, försäkring eller giltig registrering blir en fara i trafiken. Dessutom kan fordon användas i kriminella syften utan att den faktiska användaren kan kopplas till dem.
Kronofogdens och polisens åtgärder
Kronofogden och Polisen samarbetar allt mer för att stoppa målvaktsfordon. Myndigheterna har rätt att beslagta fordon som används av skuldsatta personer, även om de står registrerade på någon annan. Det kallas ”utvidgad utmätning” och används när det är uppenbart att den registrerade ägaren bara är en fasad.
Polisen har också rätt att omhänderta fordon som körs utan försäkring eller med obetalda skatter. I många fall leder detta till att fordonet omhändertas och slutligen säljs eller skrotas.
När oskyldiga drabbas
Alla som står som registrerad ägare är juridiskt ansvariga för fordonet – även om de inte använder det. Det betyder att den som låter någon annan skriva över ett fordon på sig själv riskerar att få kravbrev, böter och skulder för något man aldrig kört.
Många upptäcker problemet först när indrivningsbrev börjar komma eller när Polisen beslagtar fordonet. Att bevisa att man inte är den verkliga ägaren kan då vara svårt, särskilt om inga avtal finns som visar vem som faktiskt använt bilen.
Nya verktyg mot fordon på fel ägare
För att bekämpa problemet har myndigheterna infört fler digitala kontroller. Transportstyrelsen kan nu flagga personer som står registrerade på ett orimligt stort antal fordon, och Kronofogden bevakar aktivt dessa register. Även kommuner och parkeringsbolag kan rapportera misstänkta målvaktsfordon direkt till myndigheterna.
Regeringen har också utrett möjligheten att införa hårdare regler vid ägarbyte, till exempel krav på e-legitimation eller skriftlig bekräftelse från båda parter.
Ett ansvar för alla fordonägare
Att stå som ägare till ett fordon innebär ett juridiskt ansvar – inte bara ett namn på ett registreringsbevis. Den som låter någon annan skriva över ett fordon på sig själv tar en stor risk, och den som försöker gömma sig bakom någon annan begår ett allvarligt misstag.
Kronofogden har gjort det tydligt: fordon som används av skuldsatta personer, även om de står på någon annan, kan och kommer att utmätas.
Att registrera fordon på falska ägare löser inga problem – det förlänger dem bara.
