
När en domstol dömer ut skadestånd i ett brottmål innebär det att den som dömts för brottet är skyldig att ersätta den som blivit utsatt, den så kallade målsäganden. Skadeståndet är till för att täcka de ekonomiska och i vissa fall även ideella skador som brottsoffret lidit. Här är det viktigaste att känna till om hur skadeståndet ska betalas och vad som händer om det inte sker.
Vem ska ha pengarna
Det är alltid målsäganden som ska få skadeståndet. Domstolens dom anger beloppet och vem eller vilka som är skyldiga att betala. Om flera personer dömts för samma brott anges ofta att de har solidariskt betalningsansvar, vilket betyder att målsäganden kan kräva hela beloppet från vem som helst av de dömda.
Hur betalningen går till
Den som är skyldig att betala skadeståndet ska i första hand betala direkt till målsäganden, ofta via dennes juridiska ombud eller enligt de betalningsuppgifter som står i domen. Det är viktigt att betala inom den tid som domstolen anger, annars kan skulden lämnas vidare för indrivning.
Om du inte kan betala
Kan du inte betala frivilligt kan målsäganden vända sig till Kronofogden för att få hjälp med indrivning. Kronofogden kan då besluta om löneutmätning eller utmätning av egendom. Skadeståndet är en civilrättslig fordran och preskriberas normalt först efter tio år, men varje kravbrev eller indrivningsåtgärd gör att preskriptionstiden börjar om.
Solidariskt betalningsansvar
Om flera personer dömts att tillsammans betala skadeståndet kan målsäganden välja att kräva hela summan från en av dem. Den som betalar mer än sin andel får sedan själv kräva de andra på deras del, vilket kallas regress.
Viktigt att komma ihåg
Skadestånd är en del av domen och ska betalas oavsett om man också dömts till fängelse eller annan påföljd. Att inte betala i tid leder inte till fängelse, men kan medföra betalningsanmärkning och att Kronofogden driver in skulden med tvång.
Att betala skadestånd till målsäganden är alltså inte bara en juridisk skyldighet – det är också en förutsättning för att brottsoffret ska få den ekonomiska upprättelse som domstolen beslutat om.