När ett fordon används av en skuldsatt person men står registrerat på någon annan — ett så kallat målvaktsupplägg — måste Kronofogden ofta gå vidare än att bara läsa vägtrafikregistret. Här förklarar vi de vanligaste metoderna och verktygen myndigheten använder för att lokalisera och koppla fordonet till den verkliga användaren.
1. Register- och datakorsningar
Kronofogden börjar ofta med systematisk informationsinhämtning:
• Transportstyrelsens vägtrafikregister visar vem som står som registrerad ägare.
• Fordons- och körkortsregister, bostads- och folkbokföringsuppgifter används för att se samband mellan personer och adresser.
• Samkörning mot skuldsregister, folkbokföringsadresser och tidigare kontaktuppgifter kan peka ut möjliga användare eller plats(er) där fordonet förvaras.
2. Kontakter med andra myndigheter och organisationer
Myndigheter och privata aktörer samarbetar:
• Polis — för att få hjälp med eftersökningar eller handräckning.
• Kommuner och parkeringsbolag — rapporter om var fordonet parkerats och vilka betalningar som gjorts.
• Transportstyrelsen, Skatteverket och andra statliga registermyndigheter — för kompletterande uppgifter.
• Försäkringsbolag och finansbolag (vid leasing eller lån) — uppgifter om vem som faktiskt använder fordonet kan finnas där.
3. Trafikövervakning och kamerauppgifter
Tekniska källor kan avslöja rörelsemönster:
• ANPR/nummerplåtavläsning (automatiska kameror) från vägar, färjor, betalstationer och parkeringsanläggningar visar när och var fordonet rört sig.
• Tull- eller färjelistor kan ge ledtrådar om färd över gränser eller transport mellan län.
• Video- eller bildmaterial från privata kameror (t.ex. parkering, vägar) kan användas för att verifiera plats.
4. Telematik och GPS-data
Fordon som är utrustade med telematik (t.ex. i yrkesflottor eller hyrföretag) kan spåras via avtalsparter:
• Leasingbolag, bilpooler och vissa försäkringslösningar har GPS-loggar eller körjournaler som kan lämna uppgifter om användare och plats.
• Kronofogden begär sådana uppgifter genom de rättsliga kanaler som finns tillgängliga.
5. Fältarbete och vittnesuppgifter
Klassiska utredningsmetoder används fortfarande:
• Platsbesök hos den registrerade ägaren, hos anhöriga eller på uppgiven förvaringsadress.
• Frågor till grannar, fastighetsägare, verkstäder eller förvaringsanläggningar som kan ha sett fordonet.
• Tips från allmänheten, borgenärer eller parkeringsbolag är värdefulla ledtrådar.
6. Granskning av transaktioner och ägarförändringar
När fordonet plötsligt byter ägare:
• Kronofogden granskar tidpunkten för ägarbyte och betalningsströmmar. En ägaröverföring som sker nära en skuldanknuten händelse kan ses som misstänkt.
• Man kontrollerar dokumentation — köpekontrakt, fakturor, betalningsbevis — för att se om överlåtelsen skett på marknadsmässiga villkor eller i syfte att undandra fordonet.
7. Samarbete med privata aktörer
Många aktörer sitter på viktiga data:
• Bilverkstäder och förvaringsfirmor — servicehistorik eller uppställningsuppgifter.
• Fordonshandlare och auktionshus — information om senaste försäljningar.
• Parkeringsoperatörer och vägoperatörer — registreringar av in-/utpassager.
8. Rättsliga åtgärder och polisiär handräckning
Om misstanke om gömmande eller olovlig överlåtelse föreligger:
• Kronofogden kan begära polisens hjälp för att utföra beslag, husrannsakan eller handräckning.
• Misstänkt undandragande av egendom kan i vissa fall leda till polisutredning och straffrättsliga följder.
9. Indikatorer som väcker särskild misstanke
Följande omständigheter skärper granskningsintensiteten:
• Personen som står registrerad äger ovanligt många fordon.
• Snabba ägarbyten, särskilt mellan närstående, kort före en utmätningsåtgärd.
• Skillnader mellan vem som står som ägare och vem som regelmässigt använder fordonet (t.ex. kör dagligen men inte står på körkortet).
• Fordonet är avregistrerat, avställt eller uppgivet som skrotat utan verifierbart underlag.
10. Praktiska råd för den som står som registrerad ägare
• Undvik att låta andra skriva över fordon på dig utan skriftligt avtal.
• Spara köpekontrakt, betalningsbevis och servicehandlingar — de underlättar om du behöver bevisa ägande.
• Om Kronofogden tar kontakt: samarbeta och redovisa fakta om vem som använder fordonet och varför.
11. Avslutande notering om ansvar och följder
Att registrera ett fordon i någon annans namn för att undgå skulder är riskfyllt för både den skuldsatte och den registrerade ägaren. Kronofogden har flera tekniska och administrativa verktyg för att avslöja sådana upplägg — och myndigheten kan, vid misstanke om undandragande, kräva åtgärder som leder till att fordonet ändå går att utmäta eller beslagtas.
