
Solidariskt betalningsansvar betyder att flera personer är gemensamt ansvariga för en och samma skuld. Den som har rätt att få betalt kan kräva hela skulden från vem som helst av de betalningsansvariga – inte bara en ”egen andel”.
Hur det fungerar
När ett solidariskt betalningsansvar gäller kan borgenären (den som ska ha betalt) fritt välja vilken person han eller hon vill kräva. Det kan vara den som har störst betalningsförmåga eller den som är lättast att nå. När en av de ansvariga betalat hela eller en större del av skulden får den personen sedan kräva de andra på deras respektive andel. Det kallas regressrätt.
Exempel:
Tre personer orsakar en skada på 90 000 kronor. Brottsoffret eller borgenären kan välja att kräva hela beloppet från en av dem. Den som betalar kan sedan kräva de andra på 30 000 kronor var.
Vanliga situationer där det används
- Skadestånd i brottmål – Om flera döms för samma brott kan domstolen besluta att de ska betala skadestånd solidariskt.
- Gemensamma lån eller borgensåtaganden – Flera låntagare som tecknat ett lån tillsammans ansvarar solidariskt gentemot banken.
- Företagsskulder – Delägare i handelsbolag har solidariskt ansvar för bolagets skulder.
Rätt till regress
Den som betalat mer än sin ”rättvisa” andel får kräva de andra medansvariga på deras del genom ett regresskrav. Om de inte betalar frivilligt kan regresskravet drivas in via Kronofogden eller domstol. För regresskrav gäller normalt tio års preskriptionstid från den dag du betalade.
Viktiga konsekvenser
- Borgenären kan alltid kräva hela skulden från en enda person.
- Det spelar ingen roll om du bara haft liten del i orsaken – du kan ändå bli skyldig att betala allt.
- Om du betalar hela skulden är det du som måste ta initiativet att kräva de andra på deras andel.
Kort sagt: Solidariskt betalningsansvar skyddar den som ska ha betalt – men innebär också att varje betalningsansvarig löper risken att ensam behöva betala hela skulden, även om man senare kan kräva de andra på deras del.